Jag trodde att delaktighet skapar motivation, jag trodde att en dialog skapar förtroende, jag trodde att om man gav ansvar så togs ansvar, men jag hade fel, framför allt när det kommer till ungdomar. Ungdomar skall styras genom tonåren, bör inte få utrymme att tänka själva och reflektera, ungdomar får absolut inte välja väg själva, de skall inte ha någon fritid och skall befinna sig hemma i sina rum. Ungdomar kan ju inget, de blir ju bara sämre och sämre för varje generation. Usch, det är så synd om oss vuxna som måste leka poliser och hålla igen dessa vilda varelser, någon borde berätta för dem att de inte har någon framtid, någon borde säga att det inte finns något ljus i mörkret oavsett hur långt de går. Någon borde vara den destruktiva förebilden som speglar vad de kan bli, tror jag skall bli den, försöka bli den som trycker ner dem och tar bort deras hopp, kan ju inte behöva stå tillsvars för att jag ger dem ingenting?
Okej, är väl ironisk men samtidigt börjar jag faktiskt tvivla på min illusion, inte på ungdomarna men på mina värderingar och min plats i samhället.
1 kommentar än så länge
Kommentera
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <pre> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>
Ge inte upp Gjermund!
Skolan klarar sig inte utan lysande eldsjälar som kan inge hopp om en bättre framtid. Någon som kan skänka tro på individen.
Titta på Mik. Han lyste upp sitt tilldelade garageutrymme och gjorde om det till en oas för den som vill. (Jag måste se till att var där oftare.)
Du blev tilldelad ”grottan” där du trots total brist på solljus på något sätt lyckas sprida glädje och en tro på att det är värt att fortsätta kämpa.
Visst har du fel ibland. Visst är dina vilda idéer inte alltid kanske helt i enlighet med universums kärleksfulla plan, vad vet jag. Jag tror dock att du procentuellt sett har rätt bra mycket närmare 100% än 0% om du förstår vad jag menar. (Det gör du ju naturligtvis.)
Jag känner ibland att min egen ambition att vara en förebild, att sprida kunskap, att vara en vuxen man faktiskt kan snacka med, kanske t o m se upp till fått stryka på foten. Då ser jag till att spendera lite tid med dig eller med Mik och vips så får jag tillbaka lite av den glöd jag vet ligger och pyr i min själ.
En illusion är visserligen bara en illusion, men fantasin är ett fantastiskt redskap i livet. Nyttja det väl istället för att förtvivla.
God natt!
Kommentar av Matthias oktober 23, 2008 @ 7:39 e m